Runnö

Ön som är 580 ha stor och nästan rund, kan ha fått sitt namn av ”Rund ö”. Naturen på Runnö skiljer sig både geologiskt och biotopiskt från kringliggande skärgård.

Runnö är en ö med gamla anor som omnämndes redan på 1300-talet i samband med Valdemars segelled. Ön är geologiskt märklig eftersom den består av kambrisk sandsten. Ön är nämligen platt bevuxen mestadels med gles tallskog och renlav. När man vandrar inne på någon av öns gamla vägar ser man på många ställen hur berget går i dagen.

Bebyggelsen är samlad i två byar, Sörgården och Norrgården, på den västra sidan av ön. Genom byarna, som består av sammanlagt tio gårdar, går en bygata. Den huvudsakliga näringen har ålfisket varit men jordbruk har också bedrivits i liten skala, mest för husbehov. För kvinnor och barn var bärplockning en viktig inkomstkälla.

Numera finns det bara ett par yrkesfiskare kvar. De flesta husen bebos av sommarboende ättlingar till släkterna på Runnö. Ett tiotal sommarstugor, byggda på 50-talet, finns det också.

Det finns ingen reguljärtrafik till Runnö men i Sörgården finns det en allmän brygga för gästande båtar.